På torget i Lövestad närmade sig klockan niosnåret. Det var inte så värst många som anlänt från vårt västliga område.
Vi funderade som bäst på om marknaden i Malmö lockade våra medlemmar då vi fick en förklaring. Vi fick njuta av tonerna från en Triumph twin. Göran anlände iförd färgglada regn kläder. Han hade suttit på en pall i garaget och väntat på att störtregnet över lundatrakten skulle avta och get sig iväg i sista stund.
Nu anlände också rallyts värd. Även han döpt och kristnad till Göran Svensson.
Efter diverse bestyr - bl.a. bakom träd - kunde vi mullra iväg i östlig riktning. Första stopp gjordes vid Alunverket i Andrarum. Här berättade Göran bara lite grann om verksamheten men desto mer om arbetarnas vardag. Deras tunga ohälsosamma arbete, avlönade med Alunverkets egna mynt som givetvis bara kunde användas i verkets affär och arbetsgivarens totala styrning kröp innanför skinnet på oss alla.
Göran berättade också om de ”V1” bomber som slagit ner i Sverige varav en i närliggande Bertilstorp. Han hade letat upp nerslagsplatsen och fann att den inte gjort någon nämnvärd skada. (Ett billigt och bekvämt sätt för Hitler att provskjuta med oladdade bomber över Sverige och sedan läsa i tidningen var o när dom drattat ner Skriftställarens anm.).
Så fortsatte vi färden till Agusa stugan belägen ”mellan skog o vång” dvs. man livnärde sig av betesdrift i skogens utkant. Gjorde dagsverken, sålde ägg och kanske någon ost för att få ihop de få slantar man behövde. Nästa anhalt var vid Glimmeboda Gården ett ”utsocknes frälse gate hus”. Stenoren – den kringbyggda gårdsplanen, klineväggarna med pelargoner i de små fönstren väckte minnen för några av oss. Nu sadlades ”stålhästarna” och färden gick via de vackra Brösarps norra backar till Brösarp och Brösarpsdagen där man fick svara på frågor, beundra veteran bilar, - motorer och - traktorer. Här kunde man även förse sig med kaffe eller en korv. När alla kände sig redo lotsade Göran oss genom idylliska fiskelägen utmed kusten för att så småningom vända inåt landet. Uppe på en höjd fick vi möjlighet att beundra utsikten över dalen och Hanöbukten. Vyerna gav full förståelse för vad konstnärer menar när de talar lyriskt om ljuset på Österlen.
Vägen slingrade sig nu över och runt kullarna och genom de små byarna mot Lövestad och Karlsons Hörna. Här serverade det trevliga värdparet en välsmakande lunch och dagen avlutades med prisutdelning.
